Nejlikor

Ibland, till exempel igår, kommer det in kunder och beställer brudbuketter över disk.

Jag älskar att göra brudbuketter (vem gör inte det?) Att få stå och pilla och plocka med de finaste blommorna i bunten och skapa den vackraste formen av binderi till någons livs lyckligaste stund. Tyvärr så finns inte riktigt tiden till den typen av arbete under de sista timmarna innan stängning en fredagkväll (ni vet…)

Själva hantverket är förstås halva nöjet men det roligaste är ändå att se brudens reaktion när du lämnar över buketten. Att få se hur hon lyser upp när hon får se att resultatet blev precis som hon ville ha det, eller ännu bättre. Det är något alla blivande brudar förtjänar att få uppleva.

 

Gårdagens blivande brud ville gärna ha vita nejlikor i sin bukett men hon visste inte om hon vågade eftersom hon hört att äldre människor ofta förknippar nejlikor med begravning och hon var orolig för vad hennes farmor skulle tycka.

Jag som älskar nejlikor svarade så klart att hon givetvis ska ha nejlikor i sin bukett om hon vill ha det, det är ju ändå hon som ska gifta sig! Nejlikan har plågats av ”dåligt” rykte alldeles för länge och förtjänar en revansch, och någon måste ju börja, eller hur?!

Hon hakade på mitt försvarstal direkt och vita nejlikor blev det!

 

Jag kan verkligen inte förstå att det finns människor som fortfarande tycker illa om denna underbara blomma. Inte nog med att den är hur söt som helst, den finns i typ alla färger du kan tänka dig, texturen är fantastisk, den är extremt hållbar och oftast väldigt billig.

Listan över nejlikans fördelar kan göras ännu längre men jag tycker att dessa är mer än nog för att omvända den mest motsträvige skeptikern. Och om de inte blir det så är det faktiskt deras förlust, eller hur?

 

 

Bild.

Bild.



Bild.

Bild.



Ändrade planer

Som av en händelse så blev det så att jag ska gå på Formex imorgon, fast jag trodde att jag inte skulle kunna gå från början. Det gör mig så himla glad.
Vi ses kanske där!

Bild.

Utlflykt till Zetas

Igår var jag ledig vilket lämpligt nog sammanföll med min mammas sista semestervecka, så vi bestämde oss för att åka en sväng till Zetas som är en handelsträdgård/café vid Kungens kurva söder om Stockholm.

Om du aldrig varit där så, snälla, åk dit!
Förutom att du kan fika gott i superfin miljö så kan du även shoppa loss och insupa inspiration i en av de finaste handelsträdgårdarna du sett (ja, jag vågar påstå det utan omsvep). Men jag måste varna för det enorma köpsuget som kan uppstå, risken finns att du blir ruinerad här, inte för att det är dyrt utan för att du kommer vilja ha allt!

Ägarinnan har även en väldigt fin och inspirerande blogg som jag tycker att du ska kika in på.

 

Håll i fikat för småfåglarna här är inte blyga!

 

 

 

Jag är just nu på jakt efter matbordsinspiration och söker med ljus och lykta efter ett som faller mig i smaken. Anledningen är att jag och sambon snart ska flytta och han ska bygga ett bord som passar oss och vår nya lägenhet perfekt, så fort vi (okej, jag) bestämt oss för hur det ska se ut. Något åt det här hållet tror jag...

 

Gå bort-gåva

Det här med att gå bort på middag... En flaska vin eller en blomma, vad tar en med sig?
Varför inte både och, undrar jag?!

Ta med dig flaskan till närmsta florist så kan hon eller han hjälpa dig med en fin dekoration, varelse du vill ha något litet och enkelt eller något mer påkostat för festligare tillfällen.
Kombinera med en fin korg eller skål eller fäst en dekoration direkt på flaskan, bara din florists fantasi sätter gränserna! ;)



Den här dekorationen är gjord i en betongbåt från Betong-Lasse.



Världens bästa jobb

Här om dagen hände det igen, en kund kom in och berömde den fina butiken och sa "det måste vara underbart att ha ditt jobb". Och jag kan inte annat än att hålla med, varje gång det händer, för det händer ofta.
Många gånger kommer jag på mig själv med att tänka "tänk att jag är på jobbet nu, jag försörjer mig på att göra det här", och det är en fantastisk känsla.

Redan som liten ville jag bli florist, eller konstnär, och idag kan jag säga att jag faktiskt är både och.
Jag gick estetisk bild & form på gymnasiet, jag utbildade mig till florist först efter studenten, och jag kan säga att jag är en av få från min klass som faktiskt jobbar med något kreativt och estetiskt inriktat idag. Jag är oerhört tacksam för det och inser att det är en lyx idag att jobba med det du är utbildad till och framför allt det du brinner för.

Just den här kunden la sen till "det verkar så himla fridfullt att jobba här", det gjorde mig också väldigt glad. Alla florister vet att vårt yrke är allt annat än fridfullt, det är alltid tusen saker att göra och du ska vara glad om du får sitta ner och äta lunch helt oavbrutet en dag. Om du får dina kunder att känna att de kommer in i en fridfull och lugn miljö när de stiger in i butiken, då vet du att du har gjort ett bra jobb.

Bild.

 

 

Ett sista farväl

 Livet består ju inte bara av glädje och solsken och som florist handlar det minst lika ofta om att finnas där i stunder av sorg.
Sorgbinderi är något som legat mig väldigt varmt om hjärtat ända sen jag utbildade mig till florist. Dels för att jag uppskattar själva hantverket men även för att jag får chans att skapa något som uttrycker kärlek och tacksamhet i ett annars så tungt sammanhang. Det känns liksom fint att få vara med och göra själva avskedet till en vacker och minnesvärd stund för de anhöriga.

Till en begravning idag gjorde jag denna praktfulla och somriga dekoration som innehöll bland annat kvistrosor, sommarriddarsporre och freesia.

 

Till skillnad från traditionella kistdekorationer så placeras denna tvärs över
kistlocker istället för längs med det. Varianten kallas ibland
för "hästskoform".